Det finns få områden som är så omgärdade av myter och frågor som alkohol, och nu är det äntligen dags att försöka ta reda på svaren. Vad är egentligen sant och vad är falskt?

Man får lättare huvudvärk av mörk än ljus alkohol!

Sant!

Mörk alkohol (rött vin, whisky, cognac och andra mörka alkoholdrycker) innehåller flera hundra olika ämnen och vid framställningen bildas biprodukter som kan ge allergiska reaktioner. Dessa biprodukter finns i mindre mängd i tex vitt vin eller klar sprit. Därför ger mörk alkohol oftare mer baksmälla.

Varje gång man tar en nubbe dör några tusen hjärnceller!

Falskt!

Några tusen hjärnceller dör inte om du tar en eller ett par supar. Däremot är det möjligt att hjärnan skadas om du regelbundet dricker dig kraftigt berusad. Forskare har också noterat att kopplingarna mellan hjärncellerna försämras eller försvinner, vilket innebär att cellerna inte kan kommunicera lika effektivt.

Man blir fullare om man blandar huvudvärkspiller och alkohol!

Falskt!

Detta är en mycket farlig myt. Tabletter mot huvudvärk innehåller paracetamol eller acetylsalicylsyra. Båda är ofarliga vid rätt dosering, men kan vara farliga i kombination med alkohol. Överdosering kan ge upphov till livshotande leverskador eller inre blödningar. Fullare blir man inte heller, eftersom inget av ämnena har någon direkt effekt på det centrala nervsystemet.

Det är mindre skadligt att dricka lite varje dag än att ta en rejäl fylla!

Sant!

Det innebär mindre risk att fastna i ett alkoholberoende om man sprider ut drickandet jämnt över veckan. Det är när man blir berusad som toleransnivån förskjuts ytterligare ett snäpp, vilket till slut kan innebära ett alkoholberoende. Kraftig berusning sliter också hårdare på kroppens olika organ, slemhinnor mm. Däremot är det ingen bra idé att kombinera lite smådrickande varje dag med att dessutom dricka sig full på helgen – något som blivit mer och mer utbrett i takt med att den kontinentala dryckeskulturen blandats med de nordiska vanorna.

Systembolaget blandar kräkmedel i spriten!

Falskt!

En tvättäkta myt. Naturligtvis gör inte Systembolaget det. Dels för att det enligt livsmedelslagen är förbjudet, dels för att påståendet faller på sin egen orimlighet. Skulle Systembolaget stå och korka upp varenda flaska för att sedan tillsluta dem igen? Självklart inte! Däremot kan alkoholhaltiga drycker utlösa illamående och kräkning hos personer med låg alkoholtolerans. Men detta beror inte på några tillsatser av kräkmedel.

Man blir fullare av sprit än öl!

Sant!

Ja, det stämmer om du dricker på tom mage. Öl innehåller mycket kolhydrater som gör att alkoholen går ut långsammare i blodet och medför att alkoholtoppen blir lägre och mer utdragen. För att få samma berusningsgrad får man normalt dricka dubbelt så mycket öl som ren sprit mätt i alkoholinnehåll. Alkoholen förbränns dock inte snabbare beroende på vad du druckit. Därför blir baksmällan och skadorna på kroppen också värre.

Öl är inte lika farligt att dricka som sprit!

Falskt!

Det är inte alkoholsorten som avgör om du ska bli beroende och få alkoholskador. Det som avgör är den totala mängden alkohol som du dricker under en viss tidsperiod. Öl kan ha en fördel dels genom att den går långsammare att dricka, dels blir alkoholkurvan flackare i förhållande till sprit, vilket gör den lite skonsammare mot slemhinnorna i magen. Däremot har många för vana att dricka väldigt många öl under en kväll vilket betyder att totalkonsumtionen ökar och det är det mest avgörande.

Man nyktrar till av kaffe!

Falskt!

Trots att berusade personer ofta blir påtvingade stora mängder kaffe med motiveringen att det påskyndar tillnyktringen, är kaffets enda välgörande egenskap i detta sammanhang att det tar en viss tid att dricka. Och så blir man förstås lite piggare av koffeinet. Men ett problem är att koffein, i likhet med alkohol, är vätskedrivande. Om något lider man ofta av vätskebrist när man har druckit mycket. Därför måste man alltid se till att dricka mycket vatten också!

Öl är bra som kosttillskott för hår och naglar, det innehåller ju B-vitamin!

Falskt!

Visserligen innehåller öl små mängder B-vitamin, men av två skäl är öl dock ingen bra B-vitaminkälla. För det första driver alkoholen i ölen ut vätska. Eftersom B-vitaminer är vattenlösliga följer de helt enkelt med den ökade urinmängden som alkoholen orsakar. För det andra kräver nedbrytningen av alkohol dessutom ett B-vitamin som heter niacin. En större mängd niacin än normalt kommer därför att förbrukas när vi dricker alkohol. Den totala mängden B-vitamin i blodet blir därför lägre efter några öl än före.

Alkohol är nyttigt för hjärtat!

Sant/Falskt!

I flera studier har man konstaterat att en liten, regelbunden konsumtion av alkohol minskar risken för slaganfall och hjärt-kärlsjukdomar. Av detta är det lätt hänt att dra slutsatsen ”drick några glas vin om dagen och lev frisk längre”. Dock visar samma studier att en för hög konsumtion markant ökar risken för samma sjukdomar. Problemet är att avgöra var gränsen går. Ett par glas vin om dagen tros vara okej, men definitivt inte fler än tre. Mängden varierar naturligtvis mellan olika personer och kön. För kvinnor anses 1–2 glas dagligen ge ett skydd. För män gäller 1–3 glas. Det finns dock studier där man inte kunnat påvisa någon skyddande effekt. En studie har tex visat att någon skyddande effekt hos män endast kan ses hos män äldre än 50 år.

Det går heller inte att ”spara” sin ranson till ett tillfälle i veckan med motiveringen att totalkonsumtionen ändå är densamma. Vissa alkoholhaltiga drycker (tex vissa ölsorter och whisky) innehåller också cancerframkallande ämnen som kan öka risken för främst bröst- och magcancer. Totaleffekten är med andra ord otydlig, men om man ska välja något är sannolikt vin det bästa alternativet, eftersom det innehåller rikliga mängder av antioxidanter som bevisats motverka samma sjukdomar.

Eftersom rödvin är bra för hjärtat så måste whisky också vara det, det är ju också alkohol!

Sant!

Det är sant i den bemärkelsen att en viss mängd alkohol (oavsett sort) har visat sig ha vissa positiva egenskaper för att förhindra slaganfall och hjärt-kärlsjukdomar. Däremot innehåller vin mer antioxidanter som kan vara bra av andra skäl. Oavsett spritsort är forskarna eniga om att en för hög konsumtion kraftigt ökar risken för samma sjukdomar.

Man blir tjock av alkohol!

Sant!

Alkohol innehåller mängder av kalorier. Ett glas vin, en stor stark eller en drink innehåller 150–250 kcal, ungefär lika mycket som ett litet wienerbröd! Modern forskning visar dock att kalorier från alkohol har mind-re förmåga att göra dig fet än kalorier från exempelvis fett eller kolhydrater. Man vet inte säkert vad det beror på men en teori är att alkoholen ökar kroppstemperaturen så att en del av kalorierna från alkoholen försvinner som värme.

I motsats till vad de flesta tror innehåller vin och ren sprit få kolhydrater (till skillnad från öl, söta likörer och förstås läsken och juicerna som man ofta blandar spriten med). Förbränningen av alkohol i levern prioriteras framför andra ämnen. Detta gör att förbränningen av bla fett skjuts upp. Om man vill gå ner i vikt bör man alltså inte dricka alkohol, oavsett om man räknar kalorier eller kolhydrater i sin kost.

Alkohol bryter ned muskelmassa!

Sant!

När du dricker alkohol minskar produktionen av testosteron och i levern omvandlas testosteron till östrogen. Det sker framför allt vid kontinuerligt intag under en längre tid, men även efter en tillfällig fylla. Eftersom testosteronet är ett muskelbyggande hormon leder detta till sämre muskeltillväxt och återhämtning. Särskilt skadligt är det om du blir så onykter att du somnar och vaknar upp i exakt samma ställning åtta timmar senare. I normala fall rör man på sig även under sömnen, men alkoholen kan motverka detta – något som man har uppmärksammat hos många alkoholister.

Alkohol är lugnande och bedövande – man blir trött av sprit!

Sant!

När alkoholkoncentrationen i blodet stiger har den en uppiggande effekt eftersom den ökar utsöndringen av vissa signalsubstanser i hjärnan, främst dopamin, som gör oss glada och pigga. Samtidigt påverkar alkoholen andra substanser som GABA (gamma-amino-smörsyra) som gör oss trötta efter att den uppiggande effekten klingat av. Detta är ett av skälen till att många fortsätter att dricka när de börjar bli lite trötta igen – med välkänt resultat…

Alkohol förbränns snabbare om man badar bastu eller joggar!

Falskt!

Det går inte att öka förbränningstakten. Kroppen klarar i medeltal att förbränna 2 cl alkohol per timme. Hastigheten styrs av tillgången på en hjälpfaktor, NAD, som finns i levern och är delaktig i nedbrytningen. För riktiga storkonsumenter kan förbränningen av alkohol öka till uppemot 4 cl per timme tack vare aktivering av ett annat nedbrytningssystem. Men det har inte något med bastu eller joggning att göra.

Man kan köra bil efter att ha druckit en stor stark!

Falskt!

En stor stark motsvarar en rejäl nubbe. Gränsen för rattonykterhet går vid 0,2 promille. En stor stark innebär sannolikt att du passerat den gränsen.

Det är inte större risk för en tonåring att dricka än för en vuxen!

Falskt!

Den som börjar dricka tidigt i livet fastnar lättare i alkoholberoende. En fjortonåring som dricker alkohol regelbundet riskerar att bli alkoholberoende inom några år. För en vuxen som börjar dricka alkohol regelbundet tar det ofta 10 år eller mer att utveckla ett beroende. Dessutom är tonåringars kroppar inte färdigutvecklade, vilket innebär att de löper större risk att drabbas av alkoholskador. Hjärnans utveckling pågår ända fram till pubertetens slut vid 18–20 års ålder. Före denna ålder ska nervtrådarna växa ut och nå kontakt med många andra hjärnceller. Cirka 20 procent av hjärnans torrvikt (vätskan borträknad) består av de två fleromättade fettsyrorna dokosahexaensyra (DHA) och arakidonsyra. Alkohol redan i små mängder hämmar bildningen av dessa viktiga fettsyror.

Man blir spralligare av champagne än av annan alkohol!

Sant!

Vissa alkoholhaltiga drycker går fortare ut i blodet än andra. Champagne är ett exempel. På grund av kolsyran absorberas den snabbare i tolvfingertarmen och övriga tunntarmen. Själva drickandet har ju också betydande psykologiska effekter. Många tester visar att det är våra förväntningar på alkoholen som gör att vi beter oss berusat. Champagne är ofta förknippat med fest och lyx och stärker sannolikt glädjeeffekten ytterligare, vilket får oss att känna oss lite spralligare. I kemisk betydelse spelar det dock ingen roll vad vi dricker. Effekten av all alkohol oavsett form, i motsvarande mängd med jämförbar alkoholstyrka, är densamma.

Man kan banta med hjälp av vitt vin för det minskar energiupptaget i kroppen!

Falskt!

Att dricka alkohol är i själva verket ett enkelt sätt att gå upp i vikt. Alkohol, oavsett smak, färg och styrka, skjuter upp fettförbränningen. Ett glas vin tar ca 2 timmar för kroppen att förbränna. Rött eller vitt är ingen större skillnad.

Man blir fullare av att dricka sprit genom sugrör än på vanligt sätt!

Falskt!

Den enda förklaring till att någon skulle känna sig mer berusad av att dricka genom sugrör vore möjligen att sugröret var så smalt att man måste suga så hårt att man fick syrebrist i hjärnan och blev snurrig av det.

Sex snabba 1 cl-snapsar gör dig mer berusad än en 6 cl-snaps!

Falskt!

På samma tema undrar en frågeställare om det spelar någon roll i vilken storlek snapsarna dricks. Bakom påståendet ligger föreställningen att en större mängd sprit tas upp av slemhinnorna i strupen om man dricker snapsarna små, och därmed går snabbare ut i blodet. Något sådant samband finns inte. Däremot kan ju den som dricker sex snapsar uppleva det som om det vore mer. Det är ett välkänt faktum att placeboeffekten är mycket stark när det gäller alkohol. Tycker man att man har druckit mycket börjar man helt enkelt uppträda berusat.

Återställaren gör dig mindre bakfull!

Falskt!

Dagen efter-besvär uppkommer när promillehalten i blodet närmar sig noll och är på sitt sätt en abstinensreaktion. Om man höjer alkoholnivån på nytt kommer symptomen tillfälligt att minska. Självklart är detta inget att rekommendera och återställar-beteendet är ofta ett tecken på ett utvecklat alkoholberoende. Dessutom återkommer abstinensproblemen när återställaren gått ur kroppen.

Red Bull/vodka-kombinationen gör dig fullare och gladare!

Falskt!

Red Bull och vodka, som är en oerhört populär drink bland många ungdomar, har närmast kommit att bli ett samlingsnamn för den långa rad energidrycker blandade med sprit som lanserats de senaste åren. Gemensamt för alla dessa är att de innehåller stora mängder socker (ofta druvsocker), koffein, guarana och ibland taurin. Kolsyran påskyndar upptaget av alkohol och gör oss berusade fortare samtidigt som druvsockret piggar upp. Koffeinet och guaranan har också en uppiggande effekt som håller i sig i flera timmar och kompenserar dåsigheten som alkoholen bidrar till lite senare på kvällen. Taurin är en aminosyra som intressant nog har visat sig underlätta förbränningen av alkohol, vilket möjligen skulle ge något mildare baksmälla.

Men framför allt är det kanske den skarpa, söta smaken hos energidryckerna som gör drinken så effektiv: man kan helt enkelt blanda mycket starkare drinkar än normalt utan att de smakar sprit. Med andra ord är det alltså inte kombinationen i sig som ger kraftigare berusning utan snarare att man känner sig piggare av all koffein som finns i läsken och att man gärna blandar starkare drinkar. Det finns experter som hävdar att kombinationen Red Bull och vodka kan vara farlig. Flera förgiftningsfall har också rapporterats och ett totalförbud har varit mycket nära. Någon direkt fara av den kemiska kombinationen har dock inte kunnat styrkas.

Man får mer baksmälla om man blandar friskt mellan olika spritsorter?

Falskt!

Förutom att en del personer reagerar negativt på vissa tillsatser och smakämnen som finns i färgade spritsorter (tex rött vin, whisky och cognac) är det mängden alkohol som gör oss bakfulla – oavsett vad vi druckit. När kroppen bryter ner alkohol ombildas den till det giftiga ämnet acetaldehyd. Det är denna – och inte alkoholen i sig – som är den främsta orsaken till att vi känner oss dåliga. Acetaldehyden kan betecknas som något av en ”kemisk bomb” i kroppen och det finns inget vi kan göra för att slippa undan den, även om vi skulle hålla oss till en enda spritsort.

Sprit gör oss ”fyllekåta”?

Sant!

När vi dricker öl, vin eller sprit slår vi ut den del av hjärnan som styr vårt analytiska tänkande. Orsak-verkan-sambandet dämpas och alla tankar på eventuella konsekvenser av en tillfällig flört bleknar. Samtidigt aktiveras den så kallade mellanhjärnan. Därifrån styrs våra lustkänslor, vilka innefattar vår sexuella drivkraft.

Detta i kombination med att testosteronproduktionen hos män tillfälligt ökar (för att därefter minska) gör att de flesta blir mer sexuellt orienterade när de är onyktra. Däremot är det ett välkänt faktum att den sexuella förmågan oftast minskar i takt med alkoholmängden.

Man blir fullare om man stoppar druvsocker i spriten?

Falskt!

Det är vetenskapligt svårförklarat att druvsocker skulle ha någon effekt på berusningsgraden eller hur snabbt berusningen uppstår. Däremot kan den blodsockerhöjande effekten från druvsockret möjlighen förväxlas med en känsla av onykterhet eftersom den har en initialt stimulerande effekt.

Man blir sugen på skräpmat dagen efter?

Sant!

När alkoholen förbränns krävs stora mängder B-vitamin. Detta hittar vi normalt i kolhydratrika produkter som bröd, mjöl, pasta, kakor, frukt mm och kan möjligen bidra till ett ökat sug. Men det är nog främst det faktum att vi känner oss trötta, orkeslösa och lite nere efter en natts festande som gör att vi gärna äter traditionellt onyttig mat. Denna innehåller ofta mycket socker och snabba kolhyd-rater som höjer blodsockret och för tillfället gör oss lite piggare, och mycket fett som gör oss mätta och ger en känsla av välbefinnande, vilket kan behövas för att kompensera dagen efter-misären.

Man blir mer bakfull ju äldre man är?

Sant!

Med åldern minskar andelen vatten i kroppen. Eftersom alkohol främst är vattenlösligt medför det att man blir mer onykter av samma mängd alkohol ju äldre man är (förutsatt att man inte utvecklat en högre toleransnivå, förstås).

Åldern påverkar också kroppens återhämtningsförmåga eftersom den fysiska konditionen ofta sjunker. Kombinationen av detta innebär ofta att man känner sig sämre dagen efter, ju äldre man blir.

Förmågan att sporta minskar när jag druckit alkohol?

Sant!

Alkohol minskar bla energibildningen i hjärtat och muskulaturen. Normalt transporteras fettsyror till dessa organs energikraftverk, de så kallade mitokondrierna. Med alkohol i kroppen bildas i stället så kallade etanol-fettsyra-komplex. När dessa kommer in i mitokondrierna hämmas denna energibildning. Alkohol försämrar också snabbt koordinations- och reaktionsförmågan.

Ett omtalat test genomfördes för några år sedan med det alpina landslaget. Några av åkarna drack till uppmätta 0,35 promille. Resultatet var entydigt. Hos 8 av 9 åkare försämrades prestationen markant och 80% av ”fallåken” gjordes av dem som hade druckit. Skillnaden var så tydlig redan vid denna låga nivå att tränarna kunde skilja dem som druckit från de övriga bara genom att titta på. Detta test kan mycket väl överföras till andra sporter. Lägg därtill att uthålligheten, styrkan och syreupptagningsnivån minskar. Allt detta tillsammans borde göra det själklart att helt separera alkoholkonsumtion och sport.

Man blir bättre på golf om man är lite bakfull!

Falskt!

Många påstår att de spelat sina bästa golfrundor när de varit bakfulla. Och visst, det kanske stämmer. Men det är högst osannolikt att det beror på att de har druckit sprit kvällen innan. Tvärtom visar det sig att vi presterar väsentligt mycket sämre dagen efter, även om all alkohol har gått ur kroppen. I trafiktester har man kunnat påvisa 20 procent sämre köregenskaper hos dem som druckit alkohol kvällen innan, trots att promillegränsen var noll. Några motsvarande tester hos golfare finns nog inte. Enda möjliga förklaringen skulle kunna vara att man känner sig trött och därför inte spänner sig eller ”tänker för mycket” i golfsvingen – ett välkänt problem för många amatörgolfare.

Det är däremot välkänt att en liten mängd alkohol kan ge förbättrade resultat för vissa precisionssporter, som tex prickskytte och dart, där det handlar om att vara ytterst avslappnad. Och det är därför vanligt förekommande att många utövare dricker en liten öl strax innan de ska tävla. Möjligen skulle det även kunna gälla golfen.

Kvinnor blir mer berusade än män även om de väger lika mycket?

Sant!

Kvinnor består av en mindre andel vatten än män. Eftersom alkoholmolekylen främst är vattenlöslig (men även delvis fettlöslig) kommer alkoholkoncentrationen hos en kvinna att bli högre även om hon skulle väga lika mycket som sin manlige dryckeskamrat. Till skillnad från män saknar också kvinnor (och alkoholister) ett enzym i magsäcken som påbörjar nedbrytningen redan där. Även detta bidrar till en högre berusningsgrad hos kvinnor.

Tre glas mjölk innan jag lägger mig lindrar symptomen dagen efter!

Sant!

Intag av mjölk innan man går och lägger sig efter en festkväll bidrar möjligen något till lindrigare bakfyllesymptom, eftersom vätskeförlust är en av orsakerna till symptomen. Tillförsel av vätska och mjölkens lenande effekt på en något irriterad mage och tarm kan vara förklaringar. Effekten är dock relativt begränsad.

Om jag äter salt dagen efter minskar baksmällan!

Sant!

Förlust av olika salter är också en delförklaring till bakfylla. Saltintag dagen efter kan därför ha en viss effekt. Denna är dock säkerligen marginell. Tillförsel av salter (och andra ämnen) innan du börjar dricka eller innan du går till sängs bör dock ha lite bättre effekt än ett intag dagen efter.

Ju längre man sover på morgonen desto värre blir baksmällan!

Falskt!

Kroppen har en enastående förmåga att läka sig själv under tiden vi sover och därför är det oftast en god idé att försöka sova länge och ostört. Däremot är sömnkvaliteten sämre när vi har druckit alkohol. Vi har svårare att komma in i drömsömnen, REM-sömnen, och är inte lika utsövda efter åtta timmars ”alkoholsömn” som annars.

Rödvin ger huvudvärk!

Sant!

För många är detta en sanning. Det beror främst på att en del är överkänsliga mot vissa ämnen i vinet, främst histamin. Överkänsligheten kan ta sig flera uttryck, bla huvudvärk, men också i rodnader och utslag.

Rött vin är nyttigare än vitt?

Sant!

Rött vin innehåller lite mer så kallade antioxidanter än vitt vin, vilket kan leda till slutsatsen att det skulle vara bra för en. Dock ska man inte dricka alkohol i tron att det är nyttigt – då finns det bättre alternativ! Den antioxidant som påstås ha den starkaste effekten är resveratrol. Det finns extra mycket av detta ämne i röda viner tillverkade av druvan cabernet sauvignon.

Ett glas Samarin innan jag lägger mig hjälper mot morgonens problem!

Sant!

När alkoholen bryts ner förvandlas den slutligen till ättiksyra, vilket ökar surhetsgraden i magen och kroppen. Samarin och motsvarande medel motverkar detta genom att neutralisera syran i mage och tarm.

Om man häller T-sprit genom en limpa kan man filtrera bort kräkmedlet och därefter dricka det!

Falskt!

Detta är en vida spridd uppfattning bland missbrukare. Någon vetenskaplig dokumentation finns inte. Visst kan det vara så att en del kräkmedel fastnar i limpan men effekten är säkert begränsad. Bokens författare har naturligtvis inte gjort någon empirisk undersökning – och det rekommenderas ingen läsare att göra heller!

Det är farligt att kombinera sprit med penicillin!

Falskt!

Detta är en klassisk myt som levt kvar. Alkoholen har ingen direkt inverkan på penicillinets effekt. Däremot är det ju så att om vi dricker mycket försämras vårt immunförsvar, vilket naturligtvis kan vara extra känsligt om vi har en infektion i kroppen. Genom att alkoholen lägger beslag på många ämnen i levern för sin förbränning kan däremot omsättningen av olika läkemedel som exempelvis penicillin påverkas på ett negativt sätt.

Jäsningsprocessen i kroppen efter att man druckit öl och vin är ett av skälen till bakfylla!

Falskt!

En ökad jäsning i tarmen kan säkert förekomma efter hög alkoholkonsumtion. Det finns dock inget vetenskapligt stöd för att detta väsentligt skulle bidra till några baksmällesymptom.

Man blir mindre sugen på sprit när man är gravid eller ammar!

Sant!

Många gravida och ammande kvinnor känner (tursamt nog) en starkt minskad lust att dricka alkohol. Till detta bidrar fokuseringen på fostret eller det nyfödda barnet samt kännedom om de farliga effekterna på foster och barn. Det händer att ammande kvinnor ibland starkt längtar efter alkohol. För att barnet ska slippa bröstmjölk med alkohol ger kvinnan barnet mat eller tömmer brösten innan hon dricker (nu talar vi om mycket måttliga mängder alkohol) och väntar sedan med att amma till dess att alkoholen försvunnit ur kroppen.

Japaner och kineser blir fullare än västerlänningar för att de är så korta! Eller har det något med pigmentet eller deras ensidiga kost att göra?

Falskt!

Varken kroppslängd, pigment eller kost är orsaken. Förklaringen är att många har en ärftlig variant av enzymet aldehyddehydrogenas vars funktion är att bryta ned den acetaldehyd som bildas i det första steget av alkoholförbränningen. Denna enzymvariant har en starkt nedsatt förmåga att bryta ner acetaldehyden. I stället ansamlas den i levern, går rakt ut i blodet och ger symptom som rodnad, illamående och kräkning.

Om man tar Resorb eller Revigör innan man lägger sig, eller tidigt på morgonen blir man mindre bakis!

Sant!

Resorb är ett vätskeersättningsmedel som ska användas vid diarré och kräkning. Många personer med hög alkoholkonsumtion upplever att de känner mycket mindre bakfyllesymptom om de tar Resorb eller Revigör innan de går och lägger sig. Resorb innehåller ämnen som natriumbikarbonat, druvsocker samt natrium- och kaliumklorid och dessa kan motverka de förluster som alkoholen åstadkommit. Revigör (kommer snart även som brustablett) innehåller också dessa ämnen plus ett antal andra som kan ge ännu bättre effekt.

Alkohol är vanebildande och om man bara dricker tillräckligt ofta – och mycket – blir man till slut alkoholist?

Sant!

Teoretiskt kan alla bli alkoholberoende. Däremot är skillnaden mellan olika människor stor. Man brukar säga att det finns två typer av alkoholberoende: det medfödda och det tillvanda. I det första fallet handlar det om personer som genetiskt sett har lättare att bli beroende på grund av en form av medfödd mottaglighet för alkohol. Dessa personer kan utveckla ett beroende under ganska unga år. Den andra gruppen är helt enkelt de som dricker så mycket under så lång tid att hjärnan till slut behöver alkohol för att fungera ”normalt”. Var gränsen går är högst individuellt, vissa kan dricka väldiga mängder under lång tid utan att bli beroende, medan andra etablerar ett beroende redan i studentåren. Det är helt enkelt en av livets orättvisor som vi inte kan göra så mycket åt. Men efter tillräckligt hög konsumtion kan alla människor utveckla ett beroende.

Har man en gång blivit alkoholist kan man aldrig dricka igen utan att ”trilla dit”!

Sant!

Det här är en svår fråga. En del personer som tidigare utvecklat ett beroende men kommit över det menar att de lärt sig att dricka måttfullt. Andra hävdar dock att de skulle ”trilla dit” igen om de bara tog ett glas vin. Alkoholister med en medfödd orsak till den höga konsumtionen kan sällan eller troligen aldrig lära sig dricka kontrollerat.

Man kan dra en parallell till dem som har slutat röka. Det är klart att de skulle kunna röka en cigarett utan att nödvändigtvis bli storrökare igen. Men samtidigt är det lätt hänt att det blir en till och ytterligare en, och snart är beteendemönstret tillbaka. Eftersom hjärnan tidigare kemiskt anpassat sig efter missbruket av alkohol, nikotin eller vilken annan drog som helst, kan dessa signaler snabbt väckas till liv igen med resultatet att suget på kort tid återkommer med full kraft.

Om man bara håller sig till öl eller vin riskerar man inte att utveckla ett beroende?

Falskt!

Det är helt ovidkommande om man dricker öl, vin eller sprit – det är mängden alkohol som ökar risken för att fastna i ett beroende.

En alkoholist kan bli full på bara en öl!

Sant!

Om man utvecklat ett gravt alkoholberoende har hjärnans kemiska sammansättning också förändrats. När en alkoholist dricker alkohol kan den omedelbart aktivera hjärnans utsöndring (och blockering) av de signalsubstanser som alkoholen påverkar med resultat att personen blir rusig på mycket små mängder. Detta är ett intressant fenomen eftersom den som dricker mycket samtidigt utvecklar en hög alkoholtolerans, något som möjligen kan förklaras av att dessa personer fått en permanent skada på hjärnan.

Om jag hyperventilerar innan jag blåser i polisens alkometer kan jag klara blåsprovet även om jag druckit för mycket?

Falskt!

Att du andas häftigt innan du blåser i en alkometer har ingen påverkan alls på utslaget. De alkometrar som används idag är mycket noggranna och tillförlitliga.

Tequila har en fördröjningseffekt – först känner man inget, sen inget och sen allt!

Falskt!

Tequila tillverkas genom destillation av Mezcal, som görs av den sötaktiga saften från blå agave (en liljeväxt som ser ut som en kaktus, men inte är det i motsats till vad de flesta tror). Det finns de som tror att tequila skulle ha en narkotisk effekt, men det är inget annat än en myt. Sannolikt har den uppstått genom en sammanblandning av Mezcal och preparatet Meskalin, vilket är två skilda saker. Däremot är tillvägagångssättet att dricka tequila det att man i snabb takt snapsar i sig drycken (oftast ackompanjerad med salt och citron). Sannolikt skulle du få samma plötsliga berusningseffekt om du snapsade i dig vodka eller någon annan starksprit på samma sätt. Eftersom det tar tid för spriten att passera magsäcken känns berusningen mer plötslig när den väl slår till, eftersom du hunnit få i dig hyggliga mängder på kort tid.

Absint innehåller ett hallucinerande ämne och klassas därför som narkotika!

Falskt!

Absint är en mytomspunnen dryck, älskad av en del, hatad av andra. Den var mycket populär i litterära och bohemiska kretsar i slutet av 1800-talet, men förbjöds en bit in på 1900-talet. Drycken är nästan färglös eller svagt grönskimrande, ibland spetsad med extra färgämne och kryddor som malört och anis. Absint innehöll tidigare små mängder av ämnet thujon, vilket är (svagt) narkotiskt och påminner om cannabis. Därav förbudet. Idag säljs Absint åter i Sverige, men utan något innehåll av thujon.

Har man Candida förvärras situationen av alkohol!

Sant!

Candidasvamparna gillar socker, och alkoholdrycker med mycket socker kan öka utbredningen av Candida i tarmen Minskad sockerkonsumtion är en av metoderna att minska infektionen.

Om man har diabetes måste man sluta dricka alkohol!

Falskt!

Personer med diabetes kan i regel dricka måttliga mängder alkohol, men bör göra det med försiktighet. Alkohol och blodsocker är klurigt. Alkohol har en viss tendens att höja blodsockret eftersom den ökar kroppens produktion av adrenalin, som i sin tur påverkar binjurarna och höjer blodsockret. Dessutom innehåller öl en hel del ”snabba kolhydrater”, och i söta viner, likörer och läskedrycker som blandas med starksprit finns mycket socker. Men när alkoholen förbränns blockerar den leverns utsöndring av glukos i blodet, vilket oundvikligen leder till att blodsockret sjunker. Om man mäter sitt blodsocker när man lägger sig noterar man ofta ett högt värde, men när man vaknar är värdet tvärtom lågt. För diabetiker kan det därför vara svårt att dosera insulinmängden i samband med att man har druckit alkohol, vilket är ett gott skäl till att vara försiktig.

Mest baksmälla får man av beaujolais nouveau och konjak för att det innehåller så mycket “slagg”!

Beaujolais nouveau = Falskt!

Konjak = Sant!

Beaujolais nouveau har av någon underlig anledning fått en trendstämpel de senaste åren. Underligt, därför att det inte är något annat än ett ungt vin som med mycket mediauppståndelse ”släpps” den tredje torsdagen i november varje år. Vinet är således lätt och ska drickas svalt. Någon skillnad i baksmälla mot andra viner kan man knappast hävda och några särskilda slaggprodukter förekommer inte. Möjligen är vinet för lättdrucket – man häller helt enkelt i sig för mycket… Konjak däremot innehåller bla finkel, vilket är en av förklaringarna till dess mäktiga smak. Detta kan för vissa ge upphov till svårigheter dagen efter.

Berusningen slår till när man reser sig upp!

Sant!

Alkohol påverkar flödet av vätska i mellanörats många båggångar som har en direkt effekt på balanssinnet. Om man har suttit ner och druckit mycket och sedan ställer sig upp är det därför lätt att känna sig vimmelkantig vilket bidrar till känslan av onykterhet. Promillegränsen i blodet påverkas emellertid inte av om man sitter eller står upp under tiden man dricker!

Man blir snyggare av sprit!

Sant ; )

Eftersom så många hävdar att man blir snyggare efter några drinkar så kan det inte vara annat än sant. Alla dessa människor kan omöjligen ha fel, även om påståendet inte med säkerhet kunnat verifieras.